﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3257
Titel Fria fälla: En vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer
Titel.kortform Fria fälla
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2014
Utgåvenr
Ställe Ordlista, s. 130--131 m.fl.
ISBN-kod 978-91-7209-702-5
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Riksantikvarieämbetet i samverkan med Naturvårdsverket, Trafikverket, Länsstyrelserna, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare, Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer och Sveriges lantbruksuniversitet.
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE allé
ETYM Ordet kommer från franskans aller -- att gå.
svDF formation av en eller två rader med träd (vanligtvis lövträd) utefter en väg
svRETE lövgång
svAN Det förekommer flera olika definitioner av ordet och i många sammanhang omfattas t.ex.även enkelsidiga trädrader i anslutning till vattendrag eller längs olika typer av gränser. en särskild definition gäller för det generella biotopskyddet för alléer enligt miljöbalken

svTE antikvarisk medverkan
svDF medverkan av antikvarisk expertis vid restaurering eller ändring av en kulturhistoriskt värdefull byggnad eller anläggning under hela planerings- och byggprocessen

svTE arborist
svDF yrkesperson med utbildning och/eller certifiering i trädvård, vars kunskap är dokumenterad
svAN Det finns ingen svensk certifiering för arborister utan vem som helst kan kalla sig för arborist. Däremot finns det internationella certifieringar, t.ex. European treeworker enligt E.A.C. (European Arboriculture Council) och Certified Arborist enligt I.S.A. (International Society of Arboriculture).

svTE biologiskt kulturarv
svDF ekosystem, naturtyper och arter som uppstått, utvecklats eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och som därmed också förmedlar berättelser om människans närvaro på platsen
svAN Det biologiska kulturarvets långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel.

svTE biologisk mångfald 
svSYTE biodiversitet
svDF variationsrikedomen bland levande organismer och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår
svAN Begreppet innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

svTE biotop
svDF naturligt avgränsad omgivning där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma, t.ex.en äng eller lövskog

svTE byggnadsminne
svDF Trots namnet kan även andra objekt än byggnader byggnadsminnesförklaras, exempelvis parker, trädgårdar och alléer av kulturhistoriskt värde. Byggnadsminnesförklaring förutsätter att det kulturhistoriska värdet är synnerligen högt eller att objektet ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Det finns olika regelverk för statliga byggnadsminnen och de som ägs av någon annan, men i detta sammanhang har det inte avgörande betydelse. Beslut fattas av regeringen för statliga byggnadsminnen och i övrigt av länsstyrelsen. 

svTE ekologisk funktionalitet
svFK Långsiktig ekologisk funktionalitet innebär att ett område även i framtiden har goda förutsättningar att upprätthålla sina ekologiska funktioner och ha kvar sina viktiga strukturer och sitt artinnehåll. Om ett område är mycket litet så att det lätt påverkas av sin omgivning (stor kanteffekt) eller om ett område ligger mycket isolerat från andra liknande områden har det ofta låg långsiktig funktionalitet. Andra faktorer som kan minska ett områdes långsiktiga funktionalitet är till exempel förändringar i hydrologin eller att det totala antalet skyddsvärda träd är för litet eller att lämpliga träd som kan fungera som efterträdare saknas.

svTE ekosystemtjänster
svDF tjänster som ekosystemen förser oss med, dvs. direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande

svTE engelsk park
svSYTE landskapspark
svFK Den engelska parken, eller landskapsparken karakteriseras av en omväxling mellan öppna ytor och träddungar, solbelysta gräskullar och mörk barrskog med inslag av slingrande bäckar och gångar. I Sverige blev den engelska parken populär på herrgårdar i slutet av 1700-talet och levde vidare ända in på 1900-talet. Träden i de engelska parkerna kunde bestå av både inhemska arter som redan fanns på plats och utländska arter som planterades som solitärer eller i grupper. Bruket att anlägga parker spred sig i början av 1800-talet till bruks- och stadsgårdar och senare även till prästgårdar och välbärgade bondgårdar.

svTE exoter
svSYTE exotiskt trädslag
svSYTE främmande trädslag
svSYTE introducerade trädslag
svFK Begreppet används i denna vägledning för icke inhemska trädslag, det vill säga trädslag som lever utanför sitt naturliga utbredningsområde. Synonymer kan vara främmande eller introducerade trädslag.

svTE faunadepå
svUPTE naturvårdsdepå
svUPTE biodepå
svDF tillvaratagna delar av ett fällt eller beskuret träd som utplaceras för att gynna den biologiska mångfalden som är beroende av död ved
svAN Ibland används också ”naturvårdsdepå” eller ”biodepå” eftersom upplaget av ved inte bara gynnar insekter och andra djur utan även kan användas av bland annat svampar.

svTE formträdsbeskärning
svDF beskärning av träd där alla skott regelbundet sågas av så att en förutbestämd form bibehålls

svTE fri höjd
svDF avstånd från marknivå till trädets lägsta grenar
svAN Den höjd som krävs för att trafikanter ska kunna passera säkert under t.ex.en trädkrona.

svTE fridlysning
svUPTE fridlyst art
svFK Fridlysning innebär ett utpekande av en art som anses hotad och reglering av förbjudna åtgärder med arten. Detta kan behövas som komplement till områdesskydd för att till exempel freda en art som trots att den är sällsynt är mera spridd även utanför de skyddade områdena.17 Fridlysning kan ha internationell, nationell eller regional grund. Internationella motiv finns exempelvis i EU:s direktiv om skydd för fåglar och habitat. Det överlappar på så sätt Natura 2000 vilket innebär att det kan behövas flera prövningar av en åtgärd. Aktuella fridlysta arter framgår av bilagor till artskyddsförordningen.

svTE gatuträd
svDF träd i stadsmiljö som växer i eller i nära anslutning till en gata

svTE geotextil
svDF vävd duk eller matta av polyester med eller utan glasfiberförstärkning
svAN Geotextil fungerar som barriär mellan olika material och kan också användas för förstärkning och dränering.

svTE habitat
svDF miljö där en viss växt- eller djurart kan leva

svTE hamling
svDF beskärning av hela eller delar av kronan med regelbundna intervall, på ett sådant sätt att nya skott bildas till kommande år

svTE honungsdagg
svDF klibbigt sekret, rikt på socker, som utsöndras av bland annat bladlöss, sköldlöss och mjöllöss medan de suger i sig växtsaft

svTE högstubbe
svDF avbruten eller avsågad trädstam där en minst två meter hög stubbe står kvar

svTE hybrid
svDF avkomma genom sexuell reproduktion mellan individer som är genetiskt olika
svAN Oftast handlar det om individer av två olika arter.

svTE indikatorart
svDF art som visar på vissa omständigheter i en viss miljö
svAN I denna vägledning menas arter som indikerar att miljön har höga naturvärden och att det kan finnas rödlistade arter.

svTE jordtrötthet
svDF fenomen som kan uppstå om man planterar arter från samma familj på samma plats under en längre tid
svAN Jordtrötthet leder ofta till dålig etablering och/eller dålig vitalitet hos växterna. Det är vanligast att arter inom familjen Rosaceae drabbas av detta fenomen.

svTE juridisk prövning
svDF ärendehandläggning som innehåller ett beslut om tillstånd, dispens eller lov

svTE klon
svDF genetisk kopia av en individ

svTE knuthamling
svUPTE knut
svDF regelbunden beskärning av samtliga skott tillbaka till tidigare beskärningspunkter i kronan så att på sikt förtjockningar, s.k. knutar, bildas i grenändarna

svTE kompakt zon
svDF förtätning i mark efter tryck eller kemisk påverkan

svTE kyrkligt kulturminne
svFK De kyrkliga kulturminnen som enligt kulturmiljölagens definition kan omfatta trädmiljöer är kyrkotomter och begravningsplatser.

svTE kyrkoantikvarisk ersättning
svFK Huvudmän för begravningsverksamheten, det vill säga Svenska kyrkans församlingar/pastorat samt Stockholms och Tranås kommuner, har rätt att täcka kostnaderna för vård och underhåll av begravningsplatser och deras kulturhistoriska värden genom begravningsavgiften som betalas av alla som har kommunal inkomstskatt. Svenska kyrkan har enligt 4 kap 16 § kulturmiljölagen rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen kan komma ifråga för byggnader och fasta anordningar samt växtlighet med mycket höga kulturhistoriska värden på kyrkotomter och begravningsplatser.

svTE kyrkotomt
svDF den mark som är närmast en kyrkobyggnad och som inte används för gravsättning

svTE lövgång
svDF två rader av lövträd som planterats och formats så att de bildar en tunnel
svRETE allé

svTE lövtäkt
svDF skörd av löv, grenar eller sly som användning för lövfoder
svRETE hamling
svAN Traditionell hamling är en typ av lövtäkt.

svTE miljömål
svFK Sverige har ett eget miljömålssystem som består av ett generationsmål, 14 etappmål och 16 miljökvalitetsmål. Oftast avses miljökvalitetsmålen när man talar om miljömål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till, t.ex.ett rikt odlingslandskap eller God bebyggd miljö.

svTE mulm
svDF löst material inuti ihåliga träd som består av rester av svampinfekterad ved, insekter, gamla fågelbon, döda djur, löv, m.m.

svTE mulmholk
svDF holk som fylls med t.ex.sågspån och organiskt material för att efterlikna mulm som förekommer i naturlig form i ihåliga träd
svRETE mulm

svTE paraplyart
svDF art vars förekomst i en viss livsmiljö indikerar att andra (skyddsvärda) arter kan finnas i samma miljö
svAN Förekomsten av en paraplyart innebär med stor sannolikhet även förekomst av en mängd andra arter.

svTE restaurering
SA av träd
svDF beskärning eller annan trädvård i syfte att återställa/efterlikna ett träds tidigare tillstånd
svAN En vanlig restaureringsåtgärd är att minska kronomfånget av träd som förr regelbundet hamlades men nu har fått utvecklats fritt under många år.

svTE riskträd
svDF träd som vid riskutvärdering visat sig innebära risk som ej är godtagbar/acceptabel av trädets förvaltare/ägare

svTE rotinträngning
svDF process där trädrötter växer in i markförlagda ledningar

svTE röta
OKGR subst.
svDF svampangrepp på levande träd eller i virke som orsakar nedbrytning av vävnaden
svAN Trädslagens motståndskraft mot röta varierar. Olika svamparter orsakar röta i träden på olika sätt.

svTE savflöde
svFK Sav är näringsvätska som finns i träd. Sav innehåller främst vatten och olika sockerarter. Savflöde avser transport av denna näringsvätska i och ur träd. Savflöden kan uppstå på skadade grenar och stammar.

svTE särskilt skyddsvärt träd
svUPTE jätteträd
svUPTE mycket gammalt träd
svUPTE grovt hålträd
svFK Om träden, såväl levande som döda, uppfyller ett eller flera av följande kriterier pekas de ut som särskilt skyddsvärda:
   Jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
   Mycket gamla träd; Gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år.
   Grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam.

svTE toppkapning
svUPTE stympning
svDF avlägsnande av större stam eller gren till en förutbestämd höjd utan hänsyn till trädets kronvolym och struktur
svAN En synonymt kan vara stympning.

svTE trädanläggning
svDF sammanhållen och avgränsad trädformation, t.ex.en allé, en trädkrans på en kyrkogård eller ett trädbestånd i en park
svRETE allé

svTE trädkontinuitet
svFK Begreppet avser i detta sammanhang att det funnits äldre träd på en viss plats under lång tid (flera trädgenerationer) utan avbrott. Trädkontinuiteten kan sägas vara bruten om alla äldre träd avverkas på en gång.

svTE trädkrans
svFK I början av 1800-talet började man anlägga planlagda och gestaltade begravningsplatser utanför städerna av bland annat hygieniska skäl. Rader av träd planterades i begravningsplatsens ytterkanter intill stenmuren eller staketet. Sådana planteringar kallas för trädkransar. Träden i trädkransarna utgjordes oftast av en eller ett par arter, men även mer blandade planteringar kunde förekomma. Trädkransar blev en viktig markör för att skilja den vigda jorden från den ovigda. Träd planterades även i alléer utanför och på begravningsplatsen längs processionsgångar.

svTE uppbyggnadsbeskärning
svDF beskärning av yngre träd i syfte att på ett tidigt stadium rätta till trädets växtsätt
svAN Alla träd behöver inte uppbyggnadsbeskäras men utebliven uppbyggnadsbeskärning av träd i offentliga miljöer kan leda till att träd senare behöver utsättas för större ingrepp eller avlägsnas i förtid.

svTE vitalitet
svFK Trädets livskraft.

svTE vägträd
svDF träd i vägområdet som inte innefattas av definitionen för alléer, men som Trafikverket ändå bedöms ha ansvar för
svAN Sådana träd kan ha höga kultur- och naturvärden. Det kan t.ex.röra sig om grövre träd i grupp eller solitärer längs en allmän väg.

svTE värdetrakt
svFK Om området tillhör en viss biotoptyp och ligger i ett landskapsavsnitt där det finns gott om liknande värdefulla miljöer av samma biotoptyp, kallas detta för en värdetrakt. Området blir då en del i ett nätverk av potentiella lokaler som arterna kan utnyttja och artinnehållet har generellt sett bättre möjligheter att långsiktigt bevaras. I en värdetrakt kan biotoper med övervägande unga träd och som idag saknar rödlistade arter vara lika viktiga som biotoper med många rödlistade arter, eftersom de unga träden kan fungera som framtida livsmiljöer för arterna. Inom naturvårdsförvaltningen på länsstyrelserna har det blivit vanligare att arbeta med kluster av områden, det vill säga värdetrakter, istället för att koncentrera sig på enskilda objekt. Ett exempel där man använder begreppet värdetrakter är den nationella strategin för formellt skydd av skog.

svTE växtbädd
svFK Samlingsnamn för den jordvolym som växten kan tillgodogöra sig.

svTE vårdprogram
svDF övergripande dokument som berör både en anläggnings helhet (inklusive sammanhang och gestaltning) och alla beståndsdelar i anläggningen, till exempel träd, blomsterplanteringar, murar och dammar
svAN Ett vårdprogram innefattar i vanliga fall en historisk beskrivning, en nulägesdokumentation och en kulturhistorisk värdeanalys samt beskrivningar av särskilda vårdkrav. I programmet lägger man också upp rekommendationer och riktlinjer för anläggningens långsiktiga vård och underhåll och den framtida förvaltningen.

svTE vårdträd
svDF dominerande träd på gård som givits starka symboliska värden
svAN I svensk folktro förknippades trädet med släktens lycka och välgång. Trädet kunde också skydda mot blixtnedslag.

svTE jaktpark
svSYTE djurgård
svFK Jaktparker – också kallade djurgårdar – har funnits i Sverige sedan 1500-talet. Jaktparkerna bestod av större inhägnade skogsområden för djur, främst hjortar. De anlades nästan alltid i anslutning till slott och större herrgårdar och kunde även fungera som lustparker och promenadområden. Jaktparker innehöll framförallt inhemska trädarter. Under 1800-talet planterades buskage till skydd för fasaner och andra fåglar som jagades.

svTE lustgård
svFK Lustgårdar anlades på 1500-talet vid kungliga slott och adliga herresäten, där mäktiga personer ville demonstrera sin status och trädgården blev en viktig del av gårdsbebyggelsen. Utformningen influerades framförallt av holländska och tyska förebilder. Dessa trädgårdar var geometriskt och symmetriskt utformade och kallas därför i dagligt tal ibland för formell trädgård. Under stormaktstiden på 1600-talet placerades trädgården i direkt anslutning till huvudbyggnaden kring en gemensam huvudaxel. Den geometriskt formade trädgården var tidens skönhetsideal men också ett försök att återskapa den gudomliga ordning man trodde naturen hade haft före syndafloden. Träd planterades vanligtvis i raka rader, symmetriskt ordnade och formades med regelbunden beskärning. Många av dessa lustgårdar med mittaxel kallas i dagligt tal något felaktigt för barockträdgårdar. Regelrätta barockträdgårdar är fåtaliga i Sverige. De anlades bara under en kort period från 1670 fram till cirka 1700.

svTE kurpark
svSYTE brunnspark
svFK En speciell typ av park med tonvikt på hälsa utvecklades redan under 1700-talet och användes in på 1900-talet. I dessa kurparker eller brunnsparker kunde besökarna dricka hälsobringande mineralvatten, genomgå badkurer och ta stärkande promenader.

svTE fruktträdgård
svFK Fruktträdgårdar anlades mer allmänt från mitten av 1600-talet vid herrgårdar, slott och prästgårdar. Under 1800-talet propagerades det för fruktodling på bondgårdar och i skolträdgårdar. Fruktträden var vanligen högstammiga, planterades i rader och beskars regelbundet. Många fruktträdgårdar förföll eller revs upp under senare delen av 1900-talet. I de som finns kvar hittar man ofta gamla knotiga träd, ibland med lokala fruktsorter.

svTE arboretum
svDF trädsamling vars syfte är att visa olika trädslag
svAN Både inhemska och exotiska arter planterades. Arboreta började planteras på 1700-talet, inte minst som en följd av Linnélärjungarnas botaniska resor. I ett arboretum var själva växtmaterialet och dess systematiska ordning av störst betydelse medan den estetiska utformningen var mindre viktig. Botaniska trädgårdar har vanligtvis anknytning till ett universitet och här finns en blandning av både inhemska och exotiska växtarter och -sorter.
 18 | BeSKRIVNING AV MILjöeR

svTE järnvägspark
svFK Järnvägsparker började anläggas i samband med järnvägens utbyggnad från mitten av 1800-talet. På 1930- och 40-talen utgjorde järnvägsparkerna ett betydelsefullt inslag i många tätorter och spelade en viktig roll för trädgårdsodlingens utveckling. Träden som planterades kring stationen och i järnvägsparkerna skulle inte bara vara vackra, de kunde även ha till uppgift att förhindra att gnistor från tågen orsakade stadsbränder och att ge skugga och en behagligare miljö för resenärerna. Idag har de flesta järnvägsparker försvunnit även om enstaka finns bevarade i varierande skick.

svTE stadspark
svFK Större trädgårdar öppna för besökare har funnits i svenska städer under lång tid, men deras tillgänglighet och användning har skiftat. Det är först efter 1850 som vi kan tala om stadsparker i modern betydelse. Parkerna anlades dels för att pryda staden, dels för att ge stadens invånare promenadområden. Planteringarna i de finare parkerna dominerades av exotiska träd och buskar och grupper av blommor medan de enklare planterades enbart med inhemska växter. Stadsparkernas främsta funktion idag är rekreation och lek.

svTE sjukhuspark
svFK Under slutet av 1800-talet byggdes sjukhus och sanatorier med större grönområden i nära anslutning. Dessa grönområden, sjukhusparker, innehåller ofta stora samlingar av exotiska träd som var menade att tillsammans med ridåer av befintlig trädvegetation bidra till en lugn, läkande och estetiskt tilltalande miljö.

svTE folkpark
svFK Begreppet folkpark kopplades kring sekelskiftet 1900 till arbetarrörelsen och blev en relativt vanlig form av park i städer och samhällen. Folkparker är friluftsanläggningar med teaterscen, servering, dansbana, lusthus, lekplatser och liknande men de innehåller också ofta enklare parkanläggningar med träd, någon blomgrupp och kanske en damm.
